Vilken blodgrupp är vanligast i Sverige

05 januari 2024 Jon Larsson

Blodgrupper i Sverige: En grundlig översikt

Vad är en blodgrupp och vilka typer finns det

?

research

En blodgrupp är en klassificering av blod baserat på närvaron eller frånvaron av vissa antigener på de röda blodkropparna. I Sverige används det AB0-systemet för att kategorisera blodgrupper, där de vanligaste typerna är A, B, AB och O.

– Blodgrupp A: Individer med blodgrupp A har antigen A på sina röda blodkroppar och antikroppar mot antigen B i blodplasman.

– Blodgrupp B: Individer med blodgrupp B har antigen B på sina röda blodkroppar och antikroppar mot antigen A i blodplasman.

– Blodgrupp AB: Individer med blodgrupp AB har både antigen A och B på sina röda blodkroppar, men saknar antikroppar mot någon av dessa.

– Blodgrupp O: Individer med blodgrupp O saknar både antigen A och B på sina röda blodkroppar, men har antikroppar mot både antigen A och B i blodplasman.

?

Enligt statistik från Socialstyrelsen är blodgrupp A den vanligaste typen i Sverige, följt av blodgrupp O. Cirka 42% av befolkningen har blodgrupp A, medan omkring 38% har blodgrupp O. Blodgrupp B är något mindre vanlig, med cirka 14% av befolkningen, medan blodgrupp AB är den minst förekommande med endast 6% av befolkningen.

Kvantitativa mätningar om blodgrupper i Sverige

Enligt en studie publicerad i Scandinavian Journal of Immunology 2014 visade resultaten att fördelningen av blodgrupper var stabila över tid i Sverige. Studien omfattade 25 000 personer och fann att 42,3% hade blodgrupp A, 38,7% hade blodgrupp O, 13,2% hade blodgrupp B och 5,8% hade blodgrupp AB.

Skillnader mellan olika blodgrupper i Sverige

Utöver de specifika antigenerna och antikropparna som finns i olika blodgrupper har vissa studier också visat vissa skillnader i hälsotillstånd och risk för sjukdomar mellan olika blodgrupper.

– Blodgrupp A: Forskning har kopplat blodgrupp A till en ökad risk för vissa cancersjukdomar som bröstcancer och mage- och matstrupscancer. Däremot finns det också indikationer på att individer med blodgrupp A kan ha en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

– Blodgrupp B: Individer med blodgrupp B kan ha en ökad risk för magsår och vissa magrelaterade sjukdomar, enligt viss forskning. Å andra sidan finns det också studier som tyder på att personer med blodgrupp B har en ökad resistens mot malaria.

– Blodgrupp AB: Vissa studier har visat att personer med blodgrupp AB kan ha en högre risk för vissa autoimmune sjukdomar som reumatoid artrit och systemisk lupus erythematosus. Det råder också viss osäkerhet kring eventuell inverkan på infektionssjukdomar.

– Blodgrupp O: Människor med blodgrupp O anses vara ”universal givare” då de sällan uppvisar antikroppar mot andra blodgrupper. Å andra sidan kan de vara mer mottagliga för vissa sjukdomar som magsår och skador i bukspottkörteln.

Historiska för- och nackdelar med olika blodgrupper

Genom historian har olika blodgrupper haft fördelar och nackdelar beroende på de miljöförhållanden och sjukdomar som förekommit. Till exempel anses det att blodgrupp O har varit fördelaktigt i områden där malaria har varit utbrett eftersom de har större skydd mot malariaattacker från myggor.



Sammanfattningsvis är blodgrupp A den vanligaste typen i Sverige, följt av blodgrupp O. Det finns vissa skillnader mellan olika blodgrupper när det gäller hälsa och risk för vissa sjukdomar, men dessa samband är inte helt fastställda och mer forskning behövs. Blodgrupper har också haft historiska fördelar och nackdelar beroende på miljöförhållanden och sjukdomsbelastning.

FAQ

Vilken blodgrupp är vanligast i Sverige?

Blodgrupp A är den vanligaste typen i Sverige, följt av blodgrupp O.

Vad innebär det att vara universal givare med blodgrupp O?

Människor med blodgrupp O har sällan antikroppar mot andra blodgrupper, vilket gör dem potentiella blodgivare till de flesta blodgrupper.

Finns det några hälsoskillnader mellan olika blodgrupper?

Det finns vissa studier som tyder på att vissa blodgrupper kan ha en ökad eller minskad risk för vissa sjukdomar, men dessa samband är inte helt fastställda och mer forskning behövs.

Fler nyheter